Fortsätt till huvudinnehåll

Tema - Kost "hönan eller ägget"

Jag möter ibland människor som inte har så mycket kunskap om npf och problem som kan uppstå när man har svårigheter inom området. Ett typiskt exempel är alla människor som har åsikter om vad barn och vuxna med (och utan också för den delen) npf-svårigheter bör äta.

Jag hörde så sent som förra veckan en person som rynkade lite lätt på näsan och sa;

- Och så äter de bara ljust bröd, det är inte konstigt att de sedan inte mår särskilt bra för övrigt...

Detta sades om några barn som jag känner, som har npf-diagnoser och som har väldigt svårt för att äta annat än vissa saker, särskilt när de inte är i hemmets trygga sköte, utan på skolan de går på.

Det är svårt att förklara och det är svårt att veta vad som kom först - hönan eller ägget.

Vad det innebär att ha känsliga sinnen så som syn, lukt, känsel och smak kan vara svårt att förstå för någon som inte har det själv, eller som blivit för gammal för att förstå hur det kändes att blanda olika livsmedel och få konstiga konsistenter i munnen - som ettåring. Jag kan inte säga att jag kommer ihåg hur det var, men jag föröker ändå förstå hur det känns. Det är frustrerande att veta att det är nyttigare för mitt barn att äta långsamma kolhydrater, mörkt bröd, mer rotfrukter, grönsaker och frukt, men vad göra när det är så svårt för mitt barn att äta det som "experterna" säger är rätt för honom/henne.

Jag har elever som äter en väldigt ensidig kost. Hade vi kunnat tvinga dem att äta "rätt"? Nej, jag tror inte det. Eller rättare sagt, jag är helt övertygad om att vi inte skulle kunna det om vi vill att eleven skall fortsätta komma till skolan och utvecklas där. Kosten är väsentlig för måendet, men det är inte helt lätt att veta hur man ska göra. Förmodligen som med allt annat när det gäller barn med npf-problematik - skynda väldigt långsamt och ha låååång framförhållning och låååång förberedelsetid. Kanske blir det fler livsmedel om ett år? Vi hoppas på det. Vi jobbar på det. Vi vet ju att vi alla människor mår bättre av allsidig kost.

Vad kom då först hönan eller ägget.

Hönan: Var det barnet som vägrade att äta annat än ljust bröd och potatis och därmed "lurade" sina föräldrar som inte var "tillräckligt starka" att han/hon måste få äta just det?

Eller:

Ägget: Var det barnet som har så känsligt smaksinne att han/hon inte klarar av annat än just det som han/hon äter för stunden?

Jag tror på "Ägget" och så tror jag på att vi vuxna som finns runt omkring måste ha ett syfte med allt vi gör kring ett barn med npf-problematik. Vi är här nu, men vi jobbar på att komma dit nu.

Och ni andra som inte finns i barnets absoluta närhet, om ni har åsikter kring vad barnet äter, tänk på att det finns människor som är lika känsliga som en ettåring kan vara kring mat. Döm inte, försök förstå istället.
3 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Hjälp eleverna nu när vi går in i slutfasen av terminen

Terminen har gått in i det skedet då dagarna sällan ser ut som de brukar. Veckorna är ofta kortare och ofta klämmer man in ett tema eller två under de här sista veckorna innan sommarlovet. De här sista veckorna på terminen är för många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (och därmed deras familjer) riktigt besvärliga. Hur hänger man upp sina dagar som behöver vara strukturerade - när strukturen försvinner? Hur gör man då för att ge lite fotfäste till ett barn/en elev som tappar fotfästet? För det första måste man förstå att de här förändringarna i schemat verkligen ställer till det för eleven. Sedan ser man till att täppa till alla trådar som inte är fästa. Nu om någon gång är det otroligt viktigt att se till att svaren på frågorna; när, var, hur, hur länge, med vem, varför, vad gör jag om det blir fel, och vad gör jag efter, är besvarade. Att skriva en social berättelse som svarar på ovanstående frågor kan ofta vara skillnad mellan katastrof och succé. När det blir fel…