Fortsätt till huvudinnehåll

Tack alla eldsjälar

Tack alla som hjälpt mig att sprida mina mejl och tankar till politiker. Jag har fått mycket hjälp och är så glad för det. Nu nöjer jag mig för ett tag, man måste ju hinna med allt annat i livet också, som att jobba heltid på en skola för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som kbt-coach till några föräldrar med barn som har npf-diagnoer, som föreläsare i ämnet npf-problematik och lättheter, som mamma, hustru, hund- och hönsmatte...

Man tar en paus - sedan fortsätter man att "lägga näbben i blöt", eller hur!?

Ibland räcker inte tiden till allt jag vill göra, men "att göra sitt bästa" är faktiskt gott nog, och det gäller alla oss människor.

Nu ska jag väcka barnen, försöka få iväg dem till skolan efter några dagars förkylningar, cykla till skolan, undervisa elever och sedan dra enkätundersökningen om trivseln på skolan för mina kollegor i eftermiddag.

Jag behöver inte framhäva mig själv, det är jag för gammal för att ha behov av, men jag vill gärna förklara varför jag inte hinner göra allt som ni tipsar mig om att jag kan göra med mina debattartiklar/öppna brev. Jag hinner inte, fast jag hade velat. Bara så ni vet. Men tack för allt ni skrivit till mig och allt ni hjälpt mig med!

Ha en skön torsdag. Här i Göteborg skiner solen än så länge. Citronträdet ska ut på altanen och sedan hoppar jag på "stålhästen" som tar mig in till stan.
2 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…