Fortsätt till huvudinnehåll

Stressens påverkan på oss

Det finns en ekvation när det gäller stress, som är viktig att känna till och som är viktig att hålla sig till.  I samhället vi lever, med skola, arbete, sociala relationer, att passa in, att nå upp till, att duga - då kommer massor av krav. När kraven och förväntningarna är för höga tar det inte lång tid att slipas ner till att inte orka någonting.

Enkelt förklarat kan man säga att lagom krav som är anpassade till förmågan ser till att stressen hålls på en rimlig och gripbar nivå.

Att leva med eller bredvid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är oerhört krävande och stressande. Att ha en funktionsnedsättning är jobbigt i sig, men det jobbigaste är nog ändå det där att inte bli trodd, att bli avpolleterad som någon som inte gör sitt bästa, som inte försöker, som ställer till det för sig, som misslyckas för att man inte vill eller känner för det. Den stressen är svår att ta bort, men vi måste försöka för att orka vidare.

Ekvationen, som kan användas till mycket och som förklarar mycket ser ut så här. 


När du lever ett liv där det som förväntas av dig och kraven på dig är ungefär de samma som du har förmåga till blir din vardag ganska trevlig att leva. Siffran blir 1 utgifter och inkomster är konstant på ett sätt som gör att det är lätt att finna balans i vardagen.




Om du däremot lever ett liv där förväntningarna på dig och kraven på dig (i skolan, på ditt arbete, hemma) är högre än vad du har förmåga till/upplever att din förmåga klarar av så hamnar du i en situation som ständigt känns stressande. Inte för att du vill, men för att du blir tvingad av saker som finns utanför din kontroll. 

Problemet med stressen är att man kanske inte kan öka sin förmåga, men att omgivningen inte förstår det utan fortsätter sätta press och förvänta sig saker som är omöjliga att lyckas med. Då måste man själv se till att sänka kraven på sig själv och eventuellt på sin omgivning. Ingen mår bra av att ha krav som är omöjliga att nå upp till. När omgivningen inte förstår det, då blir risken stor att stressen ökar och därmed kommer följdsjukdomarna "som ett brev på posten". Med ständig stress utvecklar människohjärnan fobier, ångest, självskedabeteende etc, etc.

Vad man kan göra för att få ekvationen att hamna på ett och därmed minska stress är:

Försöka ställa lagom krav så att det blir lagom i förhållande till förmågan (man kan ju ha skyhög förmåga i ett område där det tyvärr inte ställs krav och då hjälper inte det att man är jätteduktigt på världens ormar tex). Sänka kraven och därmed sänka stressen på personen i stress.

Om man inte kan det av någon anledning så måste man åtminstone se till att man har återhämtningsperioder då man gör saker som ger energi och därmed minskar stress och ökar motståndskraften mot stress.

När man lever i ständig stress av att andra människor, skolpersonal, socialtjänst, släktingar och vänner tycker saker om familjen som man vet att man inte kan hjälpa/lösa för att man lever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar då får man försöka hitta andra människor som vet, som förstår, som kan stötta, acceptera och respektera. Då minskar också stressen.

(Just nu är jag väldigt stressad, kanske därför det blev ett ganska rörigt inlägg och kanske därför jag inte skrivit något på en vecka, jag återhämtar mig kan man nog säga...)

Läs fler inlägg om stress i familjer med neuropsykologiska funktionsnedsättningar hos neurobloggarna.
2 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …