Fortsätt till huvudinnehåll

Håll aldrig fast!

Jag fick en kommentar på mitt förra blogginlägg och den förklarar varför du inte ska hålla fast någon annan människa om det inte är absolut nödvändigt. Förmodligen kan barnet inte tala om att hen inte vill bli fasthållen, men hen visar hur affekten och ångesten ökar genom att göra saker som den som håller fast inte tycker om att barnet gör. Och så hålls barnet fast ännu mer och kommer ännu mer i affekt och får ännu mer ångest. Bara genom att ha hållit fast en person en gång mot dess vilja, borde vara tillräckligt för att se att den tekniken inte gör något bättre på något sätt

Här kommer kommentaren från en som vet precis hur det känns att hållas fast:


"Jag har varit med om detta...att folk hållit fast mig...och kan säga...det enda som jag aldrig förlåter..!! Om man håller fast en hund - bits den, om man håller fast en katt-klöser den. När folk håller fast en...beror det på att de är rädd för en oavsett man är vuxen eller barn...men jag tycker det är fel ! Människan som man tänker hålla fast...håller redan fast sig själv..och mår dåligt. Genom att hålla fast honom/ henne pressar man in denna i ett hörn och gör det 1000 gånger värre. Rör inte människan ! Ge honom/henne tid och framför allt rum !! Be personen snällt att lämna klassen, gruppen eller alla en...och få tänka ifred. Om det ej fungera får hela klassen , gruppen eller alla en...gå iväg och ge denstackars människan luft...."

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Hjälp eleverna nu när vi går in i slutfasen av terminen

Terminen har gått in i det skedet då dagarna sällan ser ut som de brukar. Veckorna är ofta kortare och ofta klämmer man in ett tema eller två under de här sista veckorna innan sommarlovet. De här sista veckorna på terminen är för många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (och därmed deras familjer) riktigt besvärliga. Hur hänger man upp sina dagar som behöver vara strukturerade - när strukturen försvinner? Hur gör man då för att ge lite fotfäste till ett barn/en elev som tappar fotfästet? För det första måste man förstå att de här förändringarna i schemat verkligen ställer till det för eleven. Sedan ser man till att täppa till alla trådar som inte är fästa. Nu om någon gång är det otroligt viktigt att se till att svaren på frågorna; när, var, hur, hur länge, med vem, varför, vad gör jag om det blir fel, och vad gör jag efter, är besvarade. Att skriva en social berättelse som svarar på ovanstående frågor kan ofta vara skillnad mellan katastrof och succé. När det blir fel…