Allergisk mot ord

Ganska ofta hör jag människor prata om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (jag vet att det finns de som väljer att skriva "funktionsvarianter" etc, men jag ser det som att någon som fått en diagnos verkligen har en nedsättning som gör livet svårare och inte bara "varierar det", annars finns ingen anledning att få en diagnos) Det kan vara föräldrar till barn med diagnoser, det kan vara andra föräldrar och det kan vara  personal av olika slag.

Kommentarer kring barnens personlighet kan ibland förvåna mig. Man säger att man ska passa på så att inte barnet "utnyttjar situationen", eller att hen är "manipulativ" vidare att barnet är "lurig" och så vidare.

Inte tu tal om att barn med npf-diagnoser ställer högre krav än andra barn på människor i dess närhet, men att de skulle göra det för att de tycker att det är kul, att de egentligen "kan bättre"gör att jag får klåda över hela kroppen.

Vill bara säga det, det är tufft att vara i närheten och hjälpa/stödja ett barn med npf, men garanterat är det svårare att vara barnet som har diagnosen...

Kommentarer

Unknown sa…
Äntligen en som talar om saker som börjar närma sig grunderna för djupare förståelse om hur vi fungerar, agerar, samverkar, och i en djupare mening talar om grunderna för, framförallt samarbete. Ett samtal som skipar låsningar och traditioner, profeter och gudar. Struntar i fobier och fastlåsta "sanningar"
Unknown sa…
Jag söker promillen av procenten. Många kliver av bekantskapen när begränsningarna sätter in. Kreativa begränsningar är ett ord som inte finns. Det är lättare att vara ett majoritetsföljande, medsmilande, uppklätt och moderiktigt lejon eller katt, av alla älskade och beundrad för sin materiella framgång.
-Åhhh! så fint du har det!
-Jaah! Köpte på hemvägen igår på IKEA.
-Ska du se vad JAG köpte?
-JaaaH, Guuu så inspirerad jag
bliiiir!
-Nu skiter vi i det!
-Mer vin?
-Ja.
-Vad ska du köpa nästa vecka?
- Jag vet inte, har så svårt med inspirationen.
-Men kolla på den här grejen!
-Jaaaaa, guuuvakuuul!
-jag såg den på sajten, på nätet.
-Skitkul grej!
-Den är såååå inne!
-Men den var dyr va?
-Näää, den var skitbillig.
-Men?
Ja, den är gjord i Kina, det står så iallafall.
-Jaha, Vad gör vi nu?
-Ja?
-Jag vet inte.
-Har vi kommit till ett slut?
-Ja
-Var detta meningsfullt?
-Näääe!
-Vad gör vi nu?
-Är du vaken?
-Jah!
-Vad ska vi göra?
-Vi lägger ner hela verksamheten och slutar ljuga och börjar skapa nya orädda grundplattformar för hur vi ska betrakta hur vi beter oss.
-Vaaaaaa?
-Tänka!
-Vaaa?
-Skjut hela det traditionsbundna skeppet i sank!
-Näää!
-Vad ska vi göra imorgon?
-NÄÄÄÄ! Nu får det vara nog.
-Du försöker bara göra dej märkvärdig med ditt konstiga prat!
- JAJA! Vi är väl vänner?
- JAA! Imorgon går vi på Lindex.
- Okej!
Unknown sa…
Jag är en vuxen med frivillig utredning, totalt utrett och avslutat och det handlar bara om det jag kallar "Majoritetsdiktatur". De absolut mest tänkande och skapande och "Varje dag är en ny dag"tänkarna som jag mött är alla med eller med tycke av majoritet, bokstavskombinerade. Jag är stolt över min diagnos. Hela alfabetet från början till slut och tillbaka.
Jag klarar mitt arbete och uppdrag med bravur och samlar bevis, dokument,m.m för att ta tag i saken och är inte rädd för diagnostikserarna. Deras bokstavsordning presenterar jag på min blogg efter att i hela mitt liv studerat dom. "Kränkningar" jag varit med om. "Mobbning" som jag insåg var en överlevnadsfråga. Jag körde min egen metod som då var tveksam men som idag visar sig vara en girighetsfri väg till LIV!!! Jag har idag fått nog av majoritetsdiktaturen som är totalt totalrädd.och dagligen bevisar vem som med vilket tankesätt får till resultat som håller längre än till att nästa lån är betalt. Jag samlar dokument ur mitt liv, foton är också bevis. Mitt fria skapande utan vinstbegär bevisar med tiden att jag talar inte skit. Det jag gör är så befriat från begär att en krossad gråsten utspritt för vinden har mer värde än mina fysiska verk. Det vill säga: Icke till Salu! I en värld utanför LBFS dominans känns det som att vi som lever mer skulle kunna bilda klubb. Men det gör vi inte därför att relativa värderingar är irrelevanta. (ordvits)
Anonym sa…
Så sant. Så sant.

Populära inlägg