Fortsätt till huvudinnehåll

Paracetamol och adhd

Mammor som ätit värktabletter innehållande paracetamol under graviditeten löper en ökad risk att föda barn med adhd. Ju mer paracetamol under graviditeten - desto högre risk för adhd hos barnet. En artikel om det finns bland annat r som du kan läsa och här.

Jag är emot att bestraffa, döma, lägga skuld och skam på människor - särskilt människor som redan har det lite tuffare än andra. Jag tycker också att det är viktigt att man forskar på varför barn får funktionsnedsättningar inom npf-området och vad man kan göra för att hjälpa människor med npf, tror inget annat.  

Jag tänkte några varv till på det här i min frustration att man så ofta hamnar i det där, när man skriver om adhd och autism, att det är personerna som är drabbade - som får skylla sig själva för de har inte skött sina kort rätt!

Det gör det lättare för alla som inte är drabbade att inte bry sig och det är aldrig bra, att ett samhälle inte bryr sig om dem som behöver brys om. 

Jag tänkte, som sagt, några varv till och funderar på om de som forskar kring paracetamol och adhd tagit i beaktande att huvudvärk ofta är förknippade med neuropyskiatriska funktionsnedsättningar. Även astma, allergi, diabetes bland annat är ofta förknippat med npf-svårigheter. Kanske är det så enkelt att mammor som ofta har huvudvärk oftare än andra mammor tar paracetamol. Och mammor med huvudvärk oftare än andra mammor har adhd  (och det vet vi ju att adhd i hög grad är ärftligt). Kanske, om forskarna skulle undersöka om det finns något samband mellan att ta astmamedicin undergraviditeten och löpa högre risk för att barnet får adhd, eller diabetesmedicin, för den delen - att de skulle få samma svar i de frågorna.

Intressant, om de hade undersökt det och viktigt att de fortsätter att forska, men framförallt viktigt att vi slutar skuldbelägga människor med adhd och autism. 
4 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

"Bakbind inte lärarna"

På GP´s ledarsida skriver man idag att lärare måste få möjlighet att ta ut stökiga elever ur klassrummet. Att man, som man gör i England måste ha mer konsekvenser att ta till i skolans värld. Läs ledaren här. Kritiken mot Bo Hejlskov Elvén skiner lite lätt igenom i artikeln. Man tror helt enkelt inte helt på vad psykologen Hejlskov predikar runt om i landet för lärare och andra människor som arbetar med människor i beroende.

Jag kan förstå att man som journalist tänker att jag som lärare vill ha redskap för att stoppa jobbiga situationer när de uppkommer i mitt klassrum. Att jag behöver konsekvenser! Men konsekvensbemötande fungerar bara på elever som klarar av att tänka, inte bara i nutid och dåtid, men framförallt i framtid. Därför är konsekvenspedagogik värdelös. De elever som vi uppfinner konsekvenserna för - klarar inte av/har inte förmåga att förstå konsekvenserna.

Konsekvensbemötande är det enklaste sättet att bedriva pedagogik på. I sin sämsta form kan man också kalla det för …

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…