Fortsätt till huvudinnehåll

Tänk efter - före

Konflikter, bråk och mobbing mellan/mot elever är något som tar väldigt mycket energi och tid för elever och deras pedagoger under skoldagen. Mycket tid går åt till att lösa olika konflikter. Mycket ledsamhet, ilska och misslyckanden kommer med dessa konflikter. 
Bråken, mobbningen och konflikterna börjar ofta när eleverna ska byta aktivitet, när de ska ta sig från ett rum/en aktivitet till något annat. Rasten är också en riktig "bakteriehärd" när det gäller uppstart av bråk, konflikter och mobbning. Konstigt då att det satsas så lite på att reda i hur eleverna tar sig till och från olika aktiviteter/rum och vad en kan göra för att minska allt det negativa som sker under rasterna. 
När jag arbetade på en skola dit elever med npf kom efter att de inte kunde gå kvar i sina ordinarie skolor var detta ett stort problem för mig som lärare. Det var så mycket onödig ilska, ledsamhet, förtvivlan och hat. Första lektionen gick ofta bra, men efter rasten var det nästan alltid någon som var vansinnigt arg på någon annan. Varför? För att skolans elever spelade fotboll på liv och död med skolans assistenter. När vi blev tydligare med struktur även under rasterna, precis som vi försökte ha på lektionerna - minskade bråken drastiskt. 
Vad kan en göra då?
1 Se till att strukturera upp förflyttningarna, förtydliga och förbereda det som ska hända.
2 Satsa på personaltäthet just då när förändringar, förflyttningar och raster förekommer.
3 Ge eleverna möjlighet att välja på ett par strukturerade aktiviteter under rasterna, någon där tävling ingår, men än viktigare någon eller ett par aktiviteter där eleverna snarare tränar på samarbete och problemlösning.
4 Se rasterna som ytterligare "lektioner" när det gäller socialisering. Ge personalen möjlighet att förbereda och planera för aktiviteter då.
5 Gå igenom varje situation under en skoldag där det är större risk att konflikter sker. Täta upp med personal, förändra det som går att förändra - så minskar det energikrävande bråken. 
Ett exempel på när en har funderat och förändrat för att minska konflikter på den skolan jag arbetar på är detta: Varje rast skapades konflikter i den smala, långa korridoren då barnen skulle klä på sig ytterkläder inför rasten eller promenad upp till matsalen/idrottshallen. Lärarna har börjat ta in halva gruppen i klassrummet. Låter dem klä på sig i lugn och ro under tiden som de andra går ut och klär på sig i korridoren. Som genom ett trollslag har konflikterna faktiskt minskat av en sådan enkel förändring. 
Som sagt, det viktiga är att se alla de stunder under dagen då konflikter, mobbning och bråk har lätt för att blossa upp. Hitta lösningar, testa, förändra. På det sättet blir hela dagen faktiskt bättre för alla.
Hör gärna av dig och berätta om du har smarta lösningar som du och din skola/dina elever/ditt barn varit med om. 
Lycka till!
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …