Ikväll ligger vi med båten i ett litet samhälle i närheten av Landskrona. Kanske har jag fel, men jag tror att Landskrona var ett av de ställen där Sverigedemokraterna fick flest röster procentuellt i senaste valet. Vi äter middag på en restaurang och just ikväll, tre kvällar efter terrorattacken i Oslo stör det mig mer än någonsin att tänka på SD och deras tankar om mänskligheten.
Vi är människor. Vi bor på den här planeten, som vi i Sverige kallar jorden. Några av oss har haft turen att födas i ett land som har tillgångar och möjligheter att hjälpa sina medborgare (mer än vad som görs för tillfället). Andra människor föds på andra ställen där livet är svårare, där ekonomin är sämre. Där mat, utbildning och medicin är lyxvaror.
Vi är människor. Vi borde hjälpa varandra. Stötta varandra. Din historia kunde varit min. Min historia kunde varit din. Människor. Låt inte hatet och hämnden, ilskan slå klorna i dig. Vi har inte dödsstraff i Norden just för att ingen människa kan sätta sig över livet. Vi är människor. Några av oss har haft turen att födas i länder, i familjer där ekonomisk tillgång och kärlek överväger, men min historia kunde varit någon annans och jag, jag kunde lika gärna varit född i en liten, fattig by någon annanstans. Inte för att jag önskade det utan för att ödet var sådant. Vi är alla människor. Låt oss enas i det och hjälpa de som har det svårt. Låt inte hatet ta över. Din historia kunde varit min och min, kunde varit din.
1 kommentar:
Amen till det! Bra skrivet. /Rädda Mamman
Skicka en kommentar