Fortsätt till huvudinnehåll

Om Gud

Jag läste i tidningen häromdagen om USA "bästa" kryppskytt. Han hade varit så duktig att han dödat MINST 244 människor. Det var vad marinkåren kunde räkna till - men det kunde vara fler... Killen som skjutit ihjäl minst 244 människor berättade att han tvekade den första gången han fick grönt ljus för att skjuta ihjäl en annan människa, men sedan gick det lätt. Han sa att han inte hade dåligt samvete för att han dödat de 244 (minst) människorna. Han hade nämligen välsignelse från GUD att göra det!?

Va?    !?!?!?!?!?!?!?!?!?

Visserligen är jag inte troende (även om gudarna skall veta att jag verkligen gjorde allt jag kunde för att bli det när jag konfirmerade mig för 30 år sedan), så det kanske är däför jag inte förstår hans resonemang.

Svara därför, du som har ett svar på min fråga; Hejar Gud på någon särskild i krig? Kan man få välsignelse från Gud att ta någon annan människas liv?

Jag tänker ofta på det när jag ser på friidrottstävlingar på tv. (Jag älskar friidrottstävlingar, de är som en bra serietidning där man hoppar från bildruta till bildruta utan att fördjupa sig nämnvärt i något). Alltid inför kortlopp och långlopp gör många av deltagarna olika tecken till Gud som jag tolkar ungefär som att "nu får du ge mig lite fart här så jag vinner den här tävlingen, käre Gud". Ofta efter långlopp och kortlopp gör vinnaren ett tecken till skyn, som "tack för hjälpen Gud för att du hejade på mig och såg till att jag vann"!

Men kan det verkligen vara så att Gud hejar på någon särskild idrottsman i, låt oss säga, friidrotts-VM? Borde han (hon) inte heja på alla som deltar, lika mycket och borde inte han (hon) fördömma krig där människor är dumma mot varandra och dödar varandra?

Du som känner att du kan svara på de här frågorna, gör gärna det. Jag tror att jag inte är ensam om att fundera på detta...
4 kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…