Fortsätt till huvudinnehåll

Nationella prov och npf

Idag är det en av väldigt många dagar då eleverna i nian skriver nationella prov. Idag är det fysik som gäller. Jag har hört att man planerar införa nationella prov i så gott som alla ämnen. Kontrollskolan skall kontrollera ännu mer.

Kontrollera för vem, undrar jag.

Finns det inte finare och mjukare verktyg för att hitta eleverna med svårigheter? Att göra en rättvisare skola för eleverna så de får "rätt" betyg efter vad de "presterar", tror jag inte att proven bidrar så mycket med. Lärare har i allmänhet en ganska god bedömningsförmåga för vilka kunskaper eleverna besitter. Men de skapar oro. De skapar panik och ångest. De skapar ett väldigt merarbete för lärarna som håller i proven och de skapar ett arbetsklimat halvåret innan som inte är vidare positivt.

Jag minns att jag (när jag fortfarande jobbade som lärare) och mina kollegor hade en oro för att eleverna på skolan inte skulle få tillräckligt höga poäng från de nationella proven. Låga poäng gjorde att vi inte kunde sätta höga slutbetyg på niorna. I förlängningen gör ju låga slutbetyg att föräldrar till barn som skall välja högstadieskola - väljer en annan skola. Vilket i den yttersta förlängningen gör att skolan får färre elever...

Oron för elevers låga poäng gör att de flesta skolor tränar på gamla nationella prov halvåret innan. Det halvåret hade man, tänker jag, kunnat göra mycket mer intressanta och viktiga arbeten än att träna på gamla nationella prov. För vad lär man sig och vad blir man bra på av att göra nationella prov? Jo, man blir bra på att göra nationella prov, eftersom man blir bra på det man tränar...

Lillagubben skulle också ha nationellt prov i idag, som den tredjeklassare han är. Han berättade för mig att läraren sagt att om man fick ett fel på en provdel så var det okej, men annars skulle det bli för mycket och då skulle man behöva jobba mer och få mer hjälp. Det måste ju finnas andra sätt att ta reda på om en elev har svårigheter, eller?

Fler ämnen som skall ingå i de "nationella nätverket". Fler ämnen som skall tränas innan. Kontrollskola. Jag vet inte vad Björklund är så rädd för. Varför han måste kontrollera allt så mycket. Varför ämnen som är kreativa, de praktiska och de estetiska ämnena förminskas till förmån för andra.

Det blir en fyrkantigare skola, en gråare en skola. En skola som i än högre grad sorterar ut de elever som inte "duger" i samhällets ögon. De elever, som om de bara får blomma i sina ämnen och sin personlighet, kan vara otroliga bidrag till samhället, sorteras bort och får aldrig chansen i den skolan Björklund strävar efter.

Ikväll skall jag till Varberg och föreläsa, undrar om jag inte skall prata om detta lite då...
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …