Det känns lite ensamt...

Ibland känns det som om jag skriver och skriver och skriver och skriver. Och så är ni flera hundra varje dag som läser och läser och läser, men ni hör så sällan av er. Jo, några av er hör av er, men det börjar bli väldigt glest mellan kommentarerna.

Jag känner mig ensam utan gensvar, lite som vår ena höna "Summer" som kikar in genom fönstret utan att få komma in. Lika utanför som hon, känner jag mig.






Ville bara att du skulle veta det. Bara ett enkelt litet knapptryck på "kul", "intressant" eller "oj" skulle faktiskt göra att jag kände mig mindre "utanför glaset" och mer "inne i rummet".

Ville bara att du skulle veta det.

Fast en liten, liten kommentar hade faktiskt gjort mig ännu gladare, om varför du läser min blogg. Det hade varit roligt att läsa om, tycker jag. Som en liten fredagspresent som jag hade blivit vääääldigt glad att få.

Ville bara att du skulle veta det...

Kommentarer

JENNIFER sa…
hejhej! jag har läst här ett tag. fick en adhd-diagnos för ett par månader sen. jag är 24 år och det är som att man ser sitt liv i ett nytt ljus, och man förstår varför saker blivit som de blivit. jag tycker den här bloggen är både intressant och bra överhuvudtaget plus att jag har haft stor nytta av den i att förstå npf osv. så tack för en bra blogg! :)
Anonym sa…
Jag är en sådan som läser och läser och läser det du skriver, går bakåt i bloggen, söker efter något specifikt, hittar det, läser vidare, men kommenterar aldrig.
Varför?
Tja, jag vet helt enkelt inte vad jag skall skriva oftast. Var jag ens skall börja nysta i mina egna tankar kring den fina ungen som sover bredvid mig just nu. <3

Men jag uppskattar verkligen det du skriver och hoppas att kunna komma på någon avsina föreläsningar någon gång.

Knep up the goodwill work!
Kram
Cecilia
Anonym sa…
Morron!
Jag läser din blogg! Den är viktig för mig eftersom vi har liknande erfarenheter. Har själv en dotter med autism/ADD.

Ha en bra dag!
Louise
Anonym sa…
Du bjuder på så mycket bra att det inte känns nödvändigt att bidra, fråga utan varje inlägg blir ett litet paket som jag får öppna. Jag gillar din ton, vemodig och bestämd, medkännande, insiktsfull, ödmjuk... (Gillar inte robottestet, korttidsminnet bråkar med mig!)
Nina sa…
Då ska jag självklart göra ett avtryck idag! :) Du skriver så bra och jag har dig bland mina favvisar, så när livet bara lugnar ner sig lite så kommer jag försöka kika in oftare hos dig.

Kramar om!
Nina
Anette sa…
Hej!

Jag läser din blogg för att följa dig och din familj. Du vet att det finns en särskild plats i mitt hjärta för din dotter.
Sedan vill jag naturligtvis lära mig mer, förstå mer och bli bättre på att bemöta och bekräfta.
Dessutom sätter dina ord i gång tankar hos mig, och det är så uppfriskande!

Stor kram till dig Malene!
Anette
Oj, nu blev jag glad och känner att jag kommit in i värmen:) Fortsätt gärna skriva kommentarer och berätta varför just du läser här.
Ha en härlig fredag
Kram från Malene
Anonym sa…
Godmorgon!
Jag heter Åsa och har en 8-årig dotter med svårigheter inom npf-området, dock utan diagnos. Efter ett antal utredningar på BUP kommer de bara fram till ospecifierad ångest. Ett tag var hennes ångest så stark att hon hallucinerade. Jag har sagt upp mitt jobb och är sedan ett halvår "hemmamamma". Det har gjort underverk och för första gången på åtta år har vi ett normalt familjeliv (nästan i alla fall...). Dottern har börjat om i första klass och kommit till en underbar lärare och barngrupp. Varje morgon när jag stiger upp så läser jag din blogg. Tack för att du skriver!

Kram, Åsa
Anonym sa…
Hej hej! Din blogg läser ja dagligen å får en ny vinkel På mitt Tänk ang min son med as å misstänkt add. Din blogg ligger ofta med i samtal med mina vänner typ- har du läst dagens inlägg visst är det skönt att vi är flera osv rekomenderar den till vänner å lärare!! Du är bäst glömm inte det!! Kram Pilla
Anonym sa…
keep up the good work skulle det ju stå. inte goodwill. ipaden trollade lite själv tydligen. :)

Vill också lägga till att jag tycker så mycket om din framtoning. Så mjuk och samtidigt orubblig i ditt kämpande. fint och inspirerande.

Cecilia
Anonym sa…
Hej!
Jag önskar dig en fin och lugn helg:)
Marie i Åkered
Anonym sa…
Tack Cecilia (här ovan) för att du satte ord på vad jag tänkte:).
Du vet att jag uppskattar din blogg något enormt Malene. Ska skärpa mig och börja kommentera oftare, lovar :).
Kram
MizzLiz
Elin sa…
Idag har jag en låg dag ingen ork ingen motivation men med tusen tankar i huvudet om livet och vädret gör inte saken bättre men nu när jag kikar in här och ser den värme som finns blir jag lite gladare i alla fall och jag känner mig mindre ensam.


Kram Elin (en annan nu vuxen Mika)
Anonym sa…
Jag har en son med svårigheter i skolan och hittade hit när jag sökte info om NPF. Sedan är jag fast finner så mycket bra här hos dig och så är det ju så skönt att känna att man inte är ensam om denna kamp. Även om man naturligtvis inte önskar det till någon annan men jag tror ni som är här vet hur jag menar.
Hoppas du orkar fortsätta med bloggandet för det ger oss otroligt mycket.
Carina
Katarina sa…
Du underbara mamma som orkar skriva och berätta om ditt liv för oss andra! Förstår att du vill ha feedback! Jag klarar inte av livet utan din blogg!
Unknown sa…
Hej har en son med ADD och ev inslag av Aspergers. Får mycket bra att ha saker från din blogg! Fortsätt skriva, du är guld värd! En annan mamma
Anonym sa…
Gillar din blogg.
Hoppas du får en härlig helg!
/Helene
Anonym sa…
Hej!
Har nog läst alld dina inlägg nu i 4 år, de berikar, engagerar och är till hjälp. Ibland går det åt mycket energi åt att fundera och har många gånger viljat kommentera men inte kommit på något bra ordflöde, det fastnar liksom på vägen. Senaste tiden har all energi gått åt till möte med mobbningsteam och nationellt prov i engelska, hur ska en elev kunna samla kraft ill ett prov när man samtidigt blir utsatt? Hur rättvist blir det betyget?

En annan fråga jag funderar på är, om man kan provocera fram panikångest? Om man kan det, ska man då undvika situationer som man märker är jobbiga eller ska man träna på dem? Har stött på en del föräldrar nu som har barn i 18-20 års åldern vars liv har blivit väldigt kaotiskt, kan man redan nu göra något för att undvika kaoset eller ska man vara förbredd på att det kan hända?

Tili slut Malena du fyller en mycket stor plats i mitt liv även om det är på avstånd.

Kram från Funderaren
Tolmia sa…
Tycker jag lär mig mycket av din blogg.
Glad att du skriver.
Fina höns.
Vi har också haft höns.
Det var så roligt.
Kan sakna hönsen ibland men tycker om att se bilderna här på din sida.
Anonym sa…
Din blogg gör att jag orkar... Min dottersöner har ADD, dyslexi med språkstörning + adoptionsproblematik. Vi kämpar varje dag och tack vare dej känner jag mej inte så ensam.... Hoppas på att du snart kommer och föreläser nära oss!!! Trevlig helg! Kram<3
Paula sa…
Hej! Jag brukar läsa din blogg, men med eftersläpning, och då känns det lite fel att kommentera långt efter att du skrev inlägget. Jag uppskattar väldigt att du tar dig tid att skriva och dela med dig av dina insikter.

Kram
Paula
AG sa…
Jag läser din blogg dagligen, har kommenterat ibland.
Vi har jobbigt just nu med dottern och jag skulle gärna vilja maila dig men när jag försöker funkar det inte. Har G-mail och inte Outlook. Hur gör jag då?
Du får gärna mejla mig, mejla till malene.larssen@aduct.com
Ointelligent det funkar. Skriv en kommentar och börja med "privat" så läser jag det du skriver men lägger inte ut den som en kommentar.
Du får gärna mejla mig, mejla till malene.larssen@aduct.com
Ointelligent det funkar. Skriv en kommentar och börja med "privat" så läser jag det du skriver men lägger inte ut den som en kommentar.
Hej Malene,
Läser din blogg varje dag. Läser och lär. Din första bok beställde jag bara några dagar efter att sonen på 15 fick sin ADD diagnos. Hade ingen aning om vad ADD var, med din bok förstod jag min son och min mamma.
Så glad jag blev när jag såg att du skall till Lund. jag kommer!
Anonym sa…
Jag läser ofta men har sedan en tid haft svårt att få igenom kommentarerna genom ordverifieringen så därför har det blivit glesare med kommentarerna. Kram Rädda Mamman
Anonym sa…
Jag läser ofta men har sedan en tid haft svårt att få igenom kommentarerna genom ordverifieringen så därför har det blivit glesare med kommentarerna. Kram Rädda Mamman

Populära inlägg