Fortsätt till huvudinnehåll

"Skit i skolverket"

Det kanske låter väl tufft, det jag skriver eftersom jag sällan uttalar mig i starka ordaglaga och mycket sällan svär både här på bloggen och i mitt vardagliga liv.

Men, som det står i min rubrik, så måste man som lärare och förälder förhålla sig till skolans lagar, regler och bestämmelser på ett speciellt sätt, om man vill få eleverna som inte kommer till skolan, att orka gå. Man måste skita i regler och paragrafer och man måste hitta helt andra vägar. Man får inte kränka någon, man får inte ljuga och luras, men man får hitta alternativa vägar, små stigar som går utanför den fyrkantiga, asfalterade vägen. Eftersom kunskapen kring barn med npf-svårigheter och deras sätt att tänka och därmed sättet att bemöta dem på, fortfarande är så låg.

Mina elever tittade på mig med misstro häromdagen. De hade just fått schemat för kommande period.

- Det här ser ju ut precis som i den vanliga skolan, det här tänker inte jag göra, sa en av eleverna och la demonstrativt och samtidigt uppgivet armarna i kors på bröstet.

Det var då jag yttrade orden i rubriken.

- Skit i skolverket, så ser schemat ut, men vi gör andra saker här, vi gör saker så att ni vill vara i skolan. Mitt enda mål med att jobba i skolan med er är att se till att ni trivs i skolan för om ni inte trivs i skolan och känner att den är viktig för er och på era vilkor så går inte ni till skolan (i alla fall har elevernas historia varit sådan tidigare) och då lär ni ju er inget annat än att ni är värdelösa, eller hur?

Elevens ögon glimmade till och därifrån från just den punkten där vi möttes - går vi vidare mot nya mål.
En kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

"Bakbind inte lärarna"

På GP´s ledarsida skriver man idag att lärare måste få möjlighet att ta ut stökiga elever ur klassrummet. Att man, som man gör i England måste ha mer konsekvenser att ta till i skolans värld. Läs ledaren här. Kritiken mot Bo Hejlskov Elvén skiner lite lätt igenom i artikeln. Man tror helt enkelt inte helt på vad psykologen Hejlskov predikar runt om i landet för lärare och andra människor som arbetar med människor i beroende.

Jag kan förstå att man som journalist tänker att jag som lärare vill ha redskap för att stoppa jobbiga situationer när de uppkommer i mitt klassrum. Att jag behöver konsekvenser! Men konsekvensbemötande fungerar bara på elever som klarar av att tänka, inte bara i nutid och dåtid, men framförallt i framtid. Därför är konsekvenspedagogik värdelös. De elever som vi uppfinner konsekvenserna för - klarar inte av/har inte förmåga att förstå konsekvenserna.

Konsekvensbemötande är det enklaste sättet att bedriva pedagogik på. I sin sämsta form kan man också kalla det för …

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…