Fortsätt till huvudinnehåll

Öka eller minska förståelsen för handikapp

I Göteborgs-Posten läser jag två olika artiklar som får mig att återigen fundera på det här med förståelse och bemötande kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, så som adhd och autism.

Den ena handlar om hur man genom dockskåp ska försöka öka förståelsen för människor som är fysiskt handikappade. Barn skall genom att leka i dockskåpet med dockor som sitter i rullstol eller som behöver rullator för att ta sig fram, fundera på hur man kan göra för att de skall kunna ta sig upp för trappor eller hämta saker i skåp etc. Bra och tydligt blir det för barnen att i leken få in tanken kring hur det kan vara när man sitter i rullstol och inte kan komma upp och titta på tv för att trappan är i vägen. Tydligt blir det just för att en rullstol är tydlig.

Den andra artikeln är allvarligare. Den handlar om en man som donerat hepatit-smittat blod och hans blod har gett till ett hjärtsjukt spädbarn, som numera är hepatit-smittat. Föräldrarna till barnet måste vara väldigt arga för sådant får inte ske, att sjukt blod tar sig igenom kontrollerna på sjukhus.

I dagens GP finns fortsättningen på artikeln om det smittade spädbarnet. Mannen som donerade blodet finns med på ett uppslag, utan ansiktsbild, men med slitna händer, en kaffekopp och svart tröja syns han anonymt på en stor bild i artikeln. Mannen berättar sin historia till hur det har kunnat gå till att han har blivit smittat och att hans blod sedan smittat vidare. Han skyller ifrån sig. Han ger en berättelse som är utan ansvar, men med mycket skam och ledsamhet för den lilla flickan. Mitt i texten står det också, helt apropå att mannen "har en adhd-problematik i botten".

Där kommer vi till orsaken till mitt funderande vid tekoppen idag. Nämligen, är det relevant för artikeln att berätta att mannen har adhd? Kan mannen skylla på sin adhd-diagnos i en artikel som handlar om smittat blod? Ökar förståelsen kring människor med adhd och autism när man nämner "hans adhd-problematik" i artikeln? Förstår journalisten sitt ansvar när hon nämner det mycket laddade ordet "adhd" i en så negativ artikel kring en människa och resultatet av hans handlande? (artikeln finns ännu inte ute på nätet, men leta efter "hepatit-c" under dagen om du vill läsa den, då de ibland lägger in artiklar senare under dagen).

Sist men inte minst, hur bygger vi "dockhus" som gör att dagisbarn och sedan äldre barn och vuxna förstår vad det innebär att leva med npf-svårigheter? Jag vet inte. Någon som vet? För jag vet att vi behöver det - ökad förståelse!
En kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…