Fortsätt till huvudinnehåll

Svenny Kopp och osynliga barn

Om man har en elev eller ett barn med svårigheter som betecknas adhd utan hyperaktivitet (add) med eller utan autismspektrumstörning behöver man, som jag ser det, annan information än om man har ett barn med adhd.

Varför det, kanske du undrar. Jo, för att svårigheterna kan vara de samma på insidan, men de kan se så annorlunda ut på utsidan.

Har du kunskap om adhd och vad det innebär så hittar du förmodligen de barnen och förmodligen hade du hittat dem även utan kunskap om adhd eftersom barn med adhd hittas, eftersom de syns för det mesta. Förmodligen hade du inte förstått dem eller mött dem på rätt som, om du inte haft kunskap om deras svårigheter, så är det nog. Men du hade hittat dem. De syns och hörs och därför måste vi som pedagoger försöker hitta sätt att hjälpa dem på, så att övriga elever i klassen kan få arbetsro.

Vi kanske inte hjälper dem på rätt sätt alla gånger - men vi ser dem och vi försöker hjälpa dem.

Med barn/elever utan den hyperaktiva delen fungerar det tyvärr alldeles för sällan att vi ser dem i klassrummen. De barn som är hypoaktiva hittas senare och då har man ofta utvecklat andra svårigheter så som tvång, fobier, ångest, självskadebeteende o s v.

Vi måste lära oss mer om hur vi möter barn/elever med npf-diagnoser och vi måste lära oss att se barnen/eleverna med npf-svårigheter som inte är hyperaktiva. Det är livsviktig! Svenny Kopp pratar om det på en föreläsning hon hade i september. Den är lärorik, hennes föreläsning. Se den gärna här.

Vill du veta mer/känner du en pedagog som vill veta mer? Tipsa gärna om föreläsningen där vi pratar barn som är hypoaktiva med add och eller autismspektrumstörning. Lär mer om den här. Sprid gärna länken vidare. Tack!




Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

"Bakbind inte lärarna"

På GP´s ledarsida skriver man idag att lärare måste få möjlighet att ta ut stökiga elever ur klassrummet. Att man, som man gör i England måste ha mer konsekvenser att ta till i skolans värld. Läs ledaren här. Kritiken mot Bo Hejlskov Elvén skiner lite lätt igenom i artikeln. Man tror helt enkelt inte helt på vad psykologen Hejlskov predikar runt om i landet för lärare och andra människor som arbetar med människor i beroende.

Jag kan förstå att man som journalist tänker att jag som lärare vill ha redskap för att stoppa jobbiga situationer när de uppkommer i mitt klassrum. Att jag behöver konsekvenser! Men konsekvensbemötande fungerar bara på elever som klarar av att tänka, inte bara i nutid och dåtid, men framförallt i framtid. Därför är konsekvenspedagogik värdelös. De elever som vi uppfinner konsekvenserna för - klarar inte av/har inte förmåga att förstå konsekvenserna.

Konsekvensbemötande är det enklaste sättet att bedriva pedagogik på. I sin sämsta form kan man också kalla det för …

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…