Fortsätt till huvudinnehåll

Fyra vanligaste frågorna

Jag föreläste för en föräldraförening igår. Föreningen är en "vanlig" förening som verkar för att förbättra för alla barn i skolorna den verkar i. Det finns några frågor som jag är van att få när jag föreläser för människor som inte befinner sig i direkt närhet av barn med diagnoser (då menar jag framförallt att inte ha npf-svårigheter i sin familj).

Frågorna som alltid kommer är:

1 Har diagnoserna ökat om man ser tillbaka i tiden?
2 Har man bevis för att de här svårigheterna finns med från födseln, det kan ju lika gärna vara påverkan de första åren eftersom man inte ser det då?
3 Var i hjärnan sitter det eftersom det måste man ju kunna se eftersom det är en störning i hjärnan som gör det, säger man?
4 Hur ska jag kunna hjälpa de här barnen i skolan när jag kan ha12 stycken i samma klass och inte har tid att anpassa för varje elev?

Jag lämnar frågorna här, för idag men lovar att återkomma till dem, kanske imorgon eller så.

Det var en trevlig grupp att föreläsa för. Jag blev så glad när jag förstod att det var föräldrar till "helt vanliga barn" som framförallt var i skolan för årsmöte och för att lyssna på det jag hade att säga. Det är ju föräldrar som de föräldrar jag träffade igår, som kan vara skillnaden mellan om ett barn som är annorlunda kan inkluderas i en klass eller inte. Det är föräldrarna som dem jag träffade igår som behöver få mer kunskap om barn med npf-svårigheter så att man kan hjälpa till att stötta en elev som inte har så lätt i det sociala livet i skolan.

Oj, nu måste jag väcka barnen. Hoppas att det inte regnar lika mycket över dig som läser här, som det regnar i Göteborg...:)
En kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…