Vi var några som diskuterade hur vi ska få eleverna att bli snällare mot varandra, att sluta använda så fula ord mot och med varandra.
- Det måste få konsekvenser när de inte är snälla mot varandra, var det några som sa.
Men, tänker jag.
Konsekvenspedagogik är inte lätt att förhålla sig till.
För det första, är det inte lätt att hålla reda på allt som skall hända och göras när någon (ett barn för det mesta då) har gjort något som vi kommit överens om (eller som vi vuxna bestämt) är fel. Om jag gör det - så händer det. Men om jag gör nästan det men inte riktigt det - vad händer då? Och om jag gör lite mer än det - vad blir det mer för konsekvens/straff då?
För det andra; om det är något just de här eleverna som jag jobbar med, har fått prova på så är det konsekvenspedagogik - som inte fungerar - det är ju därför de kommit till oss i de flesta fall.
Nej, att fixa till det som blir fel - till nästa gång - så att det inte kan bli fel nästa gång - det är pedagogik som heter duga och det fungerar, det gör att eleverna/barnen lyckas!
Hur man gör det, tänker jag fundera på imorgon.
Ha en skön lördag!
7 kommentarer:
Men att ligga steget före och kartlägga är saker som fungerar, vara med i stunden och visa respekt in för alla människor är saker som faktiskt funkar. vara frågvis Intresserad, framför allt vara intresserad av frågornas svar! låta alla vara delaktiga, och med men det viktigaste av allt Vuxna som inte har dömande ögon, och som tror att allt är möjligt, inget är omöjligt ja då kommer man nog ganska så långt. Se tillgångar istället för Otillgångar Låta alla synas, och få glänsa i sina tillgångar ja då har vi kommit långt. Tror till och med att mobbningen skulle bli mindre. För det handlar ju om att stärka alla barns självkänsla och är den stark så har du inte så stort intresse av att trycka ner andra utan istället funkar ju det så att du då gärna hjälper upp den som har mindre tro på sig själv.
Hej Malene,
Ditt inlägg fick mig att tänka på Jasper, som ju har stenkoll på det här med konsekvenspedagogik.
http://www.youtube.com/watch?v=hFgR0m-9FmM
Oj, Jonas, jag var inne och kikade. Konsekvenspedagogik när den är som allra värst, dessutom. Tack för att du tipsade mig. Hoppas allt är okej med dig, Jonas, om du nu är den Jonas jag tror att du är:)
Just så är det, Malix!
Har nyligen hittat din blogg och jag tycker du skriver så bra. Jag blir så berörd varje gång jag går in och läser. Har nyss fått en diagnos på min dotter,add. Det tog 3år av vilka hon inte varit i skolan mer än någon vecka här och där. Jag gråter många gånger av igenkännande och ilska av att det ska vara så svår att få rätt hjälp. Tack för allt klokt du skriver. Jag önskar att alla läste din blogg och fick tankeställare.Kramar från Maria
Tack för att du hör av dig och berättar att min blogg betyder något för dig, det gör mig glad! För några år sedan var mycket väldigt svårt och tungt för min dotter, nu har mycket blivit bättre. Hoppas att mycket blir bättre även för din dotter, nu när det finns möjligheter i och med kunskapen om hennes svårigheter - även om det tyvärr ofta tar alldeles för lång tid innan det blir bättre. Kram!
Det är jag. :) Brukar komma förbi då och då för att se hur det går för er. För mig går det ganska bra även om måendet går upp och ner. Saknaden efter Louise är dock fortfarande stor och hon är ofta i mina tankar.
Skicka en kommentar