Jag hatar och älskar Arga snickarn!

Jag har en slags "hatkärlek" till Arga snickaren. Alltså jag ser att Anders vill hjälpa dem han och hans team åker hem till, men på det sättet han ofta gör det, alltså...

I det här avsnittet är Anders igång igen. Hela Anders team är så innehelafriden pigga, snabba, alerta, käcka, ordningsamma, fixiga och trixiga och det är JÄTTEBRA för de hjälper familjer som ofta är i kris. Men när familjerna måste stå ut med att visa upp sig i all eländighet och måste stå ut med att få hundra skopor ovett över sig så blir jag störd.

Alltså mannen i det här avsnittet som jag kikat på ikväll säger ju själv att han väldigt svårt att göra klart saker, att hans "förra fru" inte heller stod ut med att han höll på att försöka få klart saker, att han behöver äta "lyckopiller" för att orka. Han har svårigheter som inte signalerar en funktionsnedsättning, som rullstolen för en rörelsehindrad, eller blindkäppen för en synskadad - men han har svårigheter, så sant som jag heter Malene Larssen. Jag är ingen läkare eller psykolog så jag lämnar diagnosticerandet - det är heller inte det viktigaste. Det som är viktigt är att man möter en person med någon slags svårighet med respekt och förståelse och det kan man bara göra när man äger kunskap om funktionsnedsättningen.

Familjen själva och Anders rör sig med beskrivningar som lat, slö, seg, långsam, måste skärpa sig. Säg samma som en en som inte kan gå så blir det ungefär "du är så himla lat, slö och långsam att du inte kan ta dig upp för trappan, släpa med dig rullstolen bara, du får skärpa dig".

Att det ska vara så svårt att förstå och förhålla sig till. Jag kommer mer än gärna och hjälper Anders och övriga i teamet i vad en funktionsnedsättning inom det neuropsykiatriska området ställer till det för människor eftersom det så ofta är sådana människor man hjälper i programmet.

Det är klart som korvspad att pappan vill att dottern ska ha ett eget rum, han får bara inte till det för det är för svårt för honom. Tyvärr är det som vanligt, man vet inte att man inte vet, man förstår inte att man inte förstår - därför förstår man inte att man måste ta reda på fakta för att förstå och sluta döma en människa som gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar och förmågor.

Du behöver inte be mig om hjälp, Anders, men du och programmet behöver skaffa hjälp så att ni istället för att sprida fördomar om människor med funktionsnedsättningar ökar föståelsen. Det är dit vi måste komma nämligen, att människor utan funktionsnedsättning i det neuropsykiatriska funktionsområdet börjar förstå och slutar döma.