Fortsätt till huvudinnehåll

Om diagnoser och så lite om läraryrket

Jag läser en artikel i Dn idag som handlar om diagnoser och som jag tycker är så bra och viktig att alla bör läsa.

Igår läste jag en artikel om en författare som heter Samir Said. Han är 33 år och ger i dagarna ut sin andra roman "Monomani". Har inte läst vare sig denna eller hans debut som kom förra året, men jag fastnar för texten i artikeln om honom.

Reportern frågar författaren om han fick bra betyg i svenska när han gick i skolan. Samir svarar;
- Nej svensklärarna var mina fiender. Jag hatade dem. Jag fick tillbaka allting rödmarkerat. En lärare gav mig G- och sedan sade hon till mina föräldrar "Det märks att han gillar att skriva, men det räcker inte".

Jag tänker på en liten kille jag känner. Han har lite ångest över svenskauppgifterna som skall lämnas in. Han har egentligen lätt för att uttrycka sig och för att skriva, men han har svårt att göra dem exakt efter lärarens uppmaningar. Så svårt att han börjar få "skrivkramp".

Och jag tänker i bägge fallen att vi som lärare måste fundera på varför vi gör de saker vi gör i våra ämnen, för eleverna. För vem gör vi det? Till vilken nytta (eller onytta)? Vart är vi på väg?

Ibland tror jag att vi lärare är så rädda för skolverket och skolinspektionen att vi följer det som står, utan att fundera på vad som är rätt och bra för eleven. Ibland tror jag att vi lärare är så rädda för föräldrarna till eleverna att vi gör saker bara för att hålla föräldrarna någorlunda nöjda. Ibland tänker jag att läraryrket pressats in i ett litet hörn där vi lärare ska verkställa det som Jan Björklund bestämt och då blir det bara pannkaka av alltihop...

Vi lärare behöver fundera över varför vi gör det vi gör och hur vi skall jobba för att hjälpa eleverna att utveckla sig så mycket som möjligt, utifrån sina speciella förmågor. Det är inte lätt, men det är viktigt. Det är också viktigt att ge läraryrket status. Det är oerhört komplext att hjälpa en elev, puscha lagom utan att ställa för låga krav, ställa krav utan att stjälpa.

Nu skall jag njuta av en liten stunds ledighet, dessa sista timmar av mors dag. Ha en skön kväll!
En kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …