Att vara mot andra...

... som du själv vill att de skall vara mot dig. Att möta andra som du själv vill bli bemött.

Under många år var det mina ledord i livet. Ett av guds budord, lite modifierat av mig själv. Inte kan det bli fel om jag gör mot andra som jag vill att de skall göra mot mig? Eller?

Fast mina behov ser ju inte likadana ut som mina barns behov, eller som mina elevers eller som mina medmänniskor. Mina behov är mina. Andras behov ser annorlunda ut. Mina förmågor och mina svårigheter, min kultur och mina principer ser annorlunda ut än vad dina ser ut.

Några gillar att vara med djur...

andra måste ha många kompisar nära sig...

Några vill vara fria som vinden...

åter andra behöver klä ut sig för att må bra. Våra behov, våra förmågor och våra svårigheter ser olika ut. 

Du kan göra mot andra som de vill att du ska göra mot dem. Du kan möta dina elever på det sätt som de mår bäst av att bli bemötta. För deras behov och deras förmågor ser inte likadana ut som dina.

Hur vet du hur dina barns behov eller dina elevers behov ser ut? Det vet du inte, men du kan försöka ta reda på dem med öppna sinnen - genom att vara intresserad och frågvis - inte nyfiken - men intresserad.

Dina behov och dina förmågor, dina tillkortakommanden och dina svaga punkter ser annorlunda ut än mina. Därför måste vi möta varandra, inte med hur vi själva vill bli bemötta, men hur vi tror att den andra vill bli bemött.

Med intresse och med ett öppet sinne. Det går lättare då.

Sedan måste man möta sig själv, som man själv vill bli bemött - men det är en helt annan historia...