Jag fick ett samtal från en kvinna som vi kan kalla Mia, igår. Hennes son, vi kan kalla honom Johan, har en diagnos som talar om att han har svårt med många saker i skolan och på fritiden. Nu var mamman frågande till om inte skolan kan göra mer för hennes son. Johan hade läst på under flera dagar till ett prov och mamman tyckte att sonen kunde svara på det mesta innan han gick iväg till skolan provdagen. Sedan, när provsvaret kom, visade det sig att pojken nått precis godkänt.
Johan som har hjälp i skolan i form av en assistent och även specialpedagog gjorde provet i klassrummet, med ordinarie frågor och på samma tid som alla andra. Mamman undrar om man inte kan hjälpa sonen att lyckas bättre för Johan själv kände att han egentligen kunde mer. Hans lärare hade sagt till honom att han nog måste läsa på fler dagar, men Johan hade ju tränat i tre dagar. Borde inte det räcka? Han har ju andra läxor han måste göra på högstadieskolan han går på...
Här tänker jag och sa jag till mamman, att det är verktygen för lärarna som saknas.
Hur kan man göra då?
Pojken borde få möjlighet att göra provet muntligt, tillsammans med sin assistent. Assistenten kan ställa frågorna till pojken och sedan skriver assistenten det som Johan säger. Johan skulle få möjlighet att sitta i ett litet rum där det är lugn och ro. Han skulle få möjlighet att göra det på längre tid, om han behöver. Om boken han läser är för svår, borde han få möjlighet att också läsa lightboken som ofta finns att tillgå.
Det finns många fler verktyg att ta till när det gäller provsituationer, men för Johan är det nog endast de här förändringarna som läraren behöver göra för att Johan skall ha samma chans som sina klasskamrater att få högre poäng på provet. Det är inte så svårt att göra förändringar, men det kan vara svårt att komma på dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar