Fortsätt till huvudinnehåll

Så många kloka människor

Att det finns så mycket klokskap i världen, tänker jag efter att ha läst om och lyssnat på Pia Sundhage, Josefine Öquist, Carolina Klüft och Håkan Hellström de senaste dagarna. De tre första personerna har kopplingar till toppidrott och är man det minsta fördomsfull så tänker man att idrottsmän kan väl inte komma med klokskap - men det kan de!. Den fjärde är sångare och poet, får man väl säga.

De fyra säger bland annat; "Sedan jag blev mamma har jag slutat bry mig om små saker, som när jag misslyckas på fotbollsplanen, min dotter vaknar fem varje morgon och då måste jag ta hand om henne och det är det som är viktigt" - typ, sagt av Josefine Öquist, fotbollsspelare uttagen till FotbollsEM som startar imorgon (är det någon som har ett par biljetter du vill bli av med, hojta till här finns en som vill köpa!).

och: "Jämför dig inte med någon annan än dig själv, för något annat är inte viktigt" - typ, sagt av Carolina Klüft.

och: "Varje stund som varit är förbi, den som var i går, och i morse och till och med precis just nu, det som är nu är det som är" - typ sagt av Håkan Hellström.

Och så har vi Pia Sundhage som bara är en sådan genompositiv människa som verkar ha plats för alla och en var.

Jag tänker på just det där hur viktigt det är att kunna vara här och nu även i svåra stunder, att inte skena iväg och tänka "tänk om då, vad händer i så fall, hur skall jag göra då?" och så vidare. Hur svårt det är att se det stora i det lilla och hur mycket vi jämför och tävlar mot andra, när det egentligen inte är viktigt alls att tävla mot andra - så länge du är nöjd med just den du är och just det du gör.

Men om jag inte är nöjd då?

Vem är nöjd med sig själv helt och hållet? Men vi kan träna på att vara nöjda, att acceptera, att se det stora i det lilla, att vara här och nu och vi mår bra av att göra det. Vi tränar vår stora muskel som sitter ovanför axlarna och ju mer vi tränar den, föder den med goda tankar - desto starkare blir den.

Hjärnan är som alla andra muskler, vi kan träna den både i minne och matematik, men också i välbefinnande. Vi har förmågor, anlag som gör att vi har lättare eller svårare för något, som till exempel att tänka positivt och vara här och nu, men vi kan alla träna vår hjärna, precis som vi alla har en maxpuls som vårt hjärta kan slå, eller syreupptagning som är vår max. Vi har olika styrkor och olika lätt för att träna dessa, men vi KAN alla träna på det att må bättre, att orka med. Livet är inte statiskt. Det är dynamiskt. Det förändras och vi kan påverka hur vi mår när saker förändras.

Vi har olika utgångspunkt för träningen, men vi kan alla träna oss på att må bättre, även om det känns svårt just när vi hamnar i något jobbigt i livet. Tänk det svåra, det jobbiga, kampen som du behöver föra som ett 400-meters lopp, eller ett maratonlopp, visst hade du mått bättre under loppet och kunnat göra en bättre insats (för dig själv) om du hade tränat din kropp innan - just så är det med hjärnan.

Nu ska den här hjärnan sova några timmar innan det är dags att lyssna på denna dagens sommarpratare, som jag hört var väldigt bra och intressant - och klok.

Typ förresten är lika med att jag inte kommer ihåg exakt vad de sa så därför är det inget äkta citat, typ...
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …