Jag känner en tjej som haft en oerhört tuff skoltid. Inte förrän hon började gymnasiet (individuellt program på en skola där man har inriktning djur, häst och hund i kombination med studier) och hamnade bland elever som hon äntligen kunde spegla sig i slapp hennes mamma kämpa för att få henne att behålla sin självkänsla. Flickan slapp, efter många års kamp, från föräldrar, några lärare och flickan själv att bli utsatt för mobbning och utanförskap.
Flickan fick reda på att hon kommer att få gå kvar på skolan, fast hon är behörig för gymnasiet. Man har varit kreativ och lyhört för flickans behov och för flickans bästa. Att börja i en vanlig klass på ett vanligt gymnasiet var ganska mycket dömt att misslyckas och det förstod flickans lärare och rektor. En dag ringde en lärare till flickans mamma och berättade lite om höstterminens som komma skulle. Flickan ska läsa individanpassat. Lagom för att hon ska orka. För att hon ska lyckas. Dessutom hade man kommit på något väldigt kreativt. Flickan, som är duktig med hästar och som läste och blev godkänd i "hästkunskap" förra terminen ska denna terminen förmodligen få vara hästlärarens "lärarassistent" åt de elever som börjar på skolan detta läsår. Alltså kreativa lösningar som har elevens bästa i fokus, vi måste sträva efter det - annars har vi fullständigt missuppfattats med vårt uppdrag som lärare. När jag en gång i världen läste till lärare gjorde jag det för att hjälpa elever att utvecklas. Det måste alla elever får chans att göra, även de som inte följer normelevens sätt att vara på.
Det tycker i alla fall jag. Vad tycker du?
2 kommentarer:
Det var när jag själv gick på IV som jag lärde mig engelska och fick lärare som förstod och trollade med knäna för att jag skulle "orka" med skolan. Från hög frånvaro och knappt godkända betyg till bättre närvaro och för första gången i mitt liv ett MVG, som gav mig mersmak ;)
Men jag fick slåss med näbbar och klor för att få gå där. Och jag kommer göra det igen för mina barn skull.
Härligt att höra om dina erfarenheter, men sorgligt att det ska ta så många år innan saker faller på plats!
Skicka en kommentar