Fortsätt till huvudinnehåll

Tänk alternativt och ny forskning om flickor och autism


Vi pratade raster på skolan häromdagen. Om man utgår ifrån "vanliga" barn och "vanliga" barns förhållande till allt, däribland raster blir det lätt fel för barn med autism. Jag sa till en elev som tycker det är jobbigt med rast att vi kanske ska schemalägga rasterna så att hen vet vad hon ska göra.
Hen svarade:
- Det tycker jag låter som en väldigt bra idé.
Det gäller ju bara att komma på lösningar för elever med npf - lösningar som ofta inte ser alls likadana ut som dem vi är vana vid när vi tänker lösningar för elever utan npf.


Förresten kom ett pressmeddelande om en ny avhandling från Sahlgrenska akademin i Göteborg idag. Så här säger den:

Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 3 december 2013
Screening för autism riskerar missa flickor
I Göteborg undersöks alla barn för autism vid 2,5 års ålder. Men det finns en risk att screeningen inte fångar upp flickor med autism. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, som också föreslår att observationer i förskolan ges en större betydelse i utredningar.
I Göteborg får alla barn genomgå en screening för autismspektrumstörningar i samband med 2,5-årskontrollen vid BVC. Alla barn under fyra år som misstänks ha autism remitteras till Barnneuropsykiatriska kliniken, där de utreds av läkare, psykolog, logoped och specialpedagog.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar nu att det finns en risk att screeningen inte fångar alla flickor med misstänkt autism.
Doktoranden Gunilla Westman Andersson har kartlagt de barn som identifierats med misstanke om autism i Göteborg och funnit att de noterade symtomen och utvecklingsprofilerna ser likadana ut för flickor som för pojkar i tidiga förskoleår. Samtidigt pekar tidigare forskning på att flickor, åtminstone i äldre åldrar, ofta har en annorlunda symtombild.
–Det väcker misstanken om att vi trots screening för autism av barn i tidiga år fortfarande missar flickor, säger Gunilla Westman Andersson:
–Många fler pojkar än flickor diagnostiseras med autism. Flickor, speciellt de med högre allmän begåvning, upptäcks dessutom senare än pojkar. Många flickor har då haft problem som har fått andra förklaringar än autism.
Avhandlingen bygger på studier av totalt 87 barn som utretts med misstanke om autism i Göteborg under 2009-2010. Studierna visar att såväl föräldrar som förskollärare i de flesta fall hade börjat oroa sig för barnens utveckling redan innan barnet fyllde 2 år. Enligt Gunilla Westman Andersson, doktorand vid Sahlgrenska akademins och Göteborgs univiersitets Gillbergcentrum, bör större vikt läggas vid observationer i förskolan.
–Autism innebär svårigheter med ömsesidighet i samspel, kommunikation, lek och föreställningsförmåga. För barn med sådana problem blir förskolemiljön ofta utmanande. Detta gör att eventuella svårigheter ofta blir uppenbara när man ser barnet i förskolan tillsammans med jämnåriga.
–Observationer i förskolan som genomförs av en specialpedagog med god kunskap om autism ger ungefär samma resultat som observationer på en specialistklinik. Den sammanlagda informationen vi kan få från förskolan, genom observation och intervju med personal, och från föräldraintervjuer stämmer påfallande ofta överens med barnets slutliga diagnos, säger Gunilla Westman Andersson.
Avhandlingen Autism in preschoolers – Assessment, diagnostic and gender aspects försvaras vid en disputation den 29 november.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/33110

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Varför diagnos?

Varför är det så viktigt att få en diagnos om man har svårigheter som finns inom området adhd eller autism, frågar sig människor runt mig ibland. För mig är det lika självklart att en person med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet får en diagnos som en som har diabetes eller allergi till exempel.  Varför det, är det inte bara till för att kunna gömma sig bakom, säger någon då. Eller; är det bara för att skolorna ska kunna ge hjälp, de borde kunna ge hjälp ändå, säger någon annan.  Men en npf-diagnos är lika viktig som en diagnos för någon annan funktionsnedsättning eller sjukdom. Man behöver en utredning för att omgivningen ska veta och förstå och kunna hämta kunskap. Man får också en diagnos för att man själv ska veta och förstå svårigheter men också sina lättheten och för att kunna hämta kunskap.  Nedan har jag lagt in ett mejl jag fick från en kvinna. Hon fick sin diagnos sent i livet och jag tycker att hon klargör på ett enkelt sätt skillnaden på att leva i ov…

Faror med att bara ha ett relationellt perspektiv

Jag lyssnar på en föreläsning för blivande specialpedagoger och får bland annat höra om en elev som har svårt att erkänna när hen gjort saker som inte var bra.

- Det finns en förklaring till det, säger föreläsaren ungefär och fortsätter, hen hade en väldigt sträng och otrevlig pappa, så klart eleven inte vågade erkänna när hen gjort fel.

En annan föreläsning där jag var i egenskap av åhörare och kbt-student hörde jag en föreläsare beskriva anknytningsteorin och lite i förbifarten nämna att barn med autism ofta har föräldrar som har  haft svårt att knyta an till sina barn och ytterligare att barn med adhd ofta haft en "rörig" anknytning till sina föräldrar.

En tredje händelse som gör sig påmind hos mig är då jag och min man träffade skolpsykologen feer att hon gjort de första testerna på vår dotter. Hon förklarade varför vår dotter hade svårigheter inom det autistiska området och varför vår dotter inte kunde ha adhd.

- När det gäller adhd är det alltid någon miljömässig påver…

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …