Tänk alternativt och ny forskning om flickor och autism

Vi pratade raster på skolan häromdagen. Om man utgår ifrån "vanliga" barn och "vanliga" barns förhållande till allt, däribland raster blir det lätt fel för barn med autism. Jag sa till en elev som tycker det är jobbigt med rast att vi kanske ska schemalägga rasterna så att hen vet vad hon ska göra.

Hen svarade:

- Det tycker jag låter som en väldigt bra idé.

Det gäller ju bara att komma på lösningar för elever med npf - lösningar som ofta inte ser alls likadana ut som dem vi är vana vid när vi tänker lösningar för elever utan npf.

Förresten kom ett pressmeddelande om en ny avhandling från Sahlgrenska akademin i Göteborg idag. Så här säger den:

Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 3 december 2013

Screening för autism riskerar missa flickor

I Göteborg undersöks alla barn för autism vid 2,5 års ålder. Men det finns en risk att screeningen inte fångar upp flickor med autism. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, som också föreslår att observationer i förskolan ges en större betydelse i utredningar.

I Göteborg får alla barn genomgå en screening för autismspektrumstörningar i samband med 2,5-årskontrollen vid BVC. Alla barn under fyra år som misstänks ha autism remitteras till Barnneuropsykiatriska kliniken, där de utreds av läkare, psykolog, logoped och specialpedagog.

En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar nu att det finns en risk att screeningen inte fångar alla flickor med misstänkt autism.

Doktoranden Gunilla Westman Andersson har kartlagt de barn som identifierats med misstanke om autism i Göteborg och funnit att de noterade symtomen och utvecklingsprofilerna ser likadana ut för flickor som för pojkar i tidiga förskoleår. Samtidigt pekar tidigare forskning på att flickor, åtminstone i äldre åldrar, ofta har en annorlunda symtombild.

–Det väcker misstanken om att vi trots screening för autism av barn i tidiga år fortfarande missar flickor, säger Gunilla Westman Andersson:

–Många fler pojkar än flickor diagnostiseras med autism. Flickor, speciellt de med högre allmän begåvning, upptäcks dessutom senare än pojkar. Många flickor har då haft problem som har fått andra förklaringar än autism.

Avhandlingen bygger på studier av totalt 87 barn som utretts med misstanke om autism i Göteborg under 2009-2010. Studierna visar att såväl föräldrar som förskollärare i de flesta fall hade börjat oroa sig för barnens utveckling redan innan barnet fyllde 2 år. Enligt Gunilla Westman Andersson, doktorand vid Sahlgrenska akademins och Göteborgs univiersitets Gillbergcentrum, bör större vikt läggas vid observationer i förskolan.

–Autism innebär svårigheter med ömsesidighet i samspel, kommunikation, lek och föreställningsförmåga. För barn med sådana problem blir förskolemiljön ofta utmanande. Detta gör att eventuella svårigheter ofta blir uppenbara när man ser barnet i förskolan tillsammans med jämnåriga.

–Observationer i förskolan som genomförs av en specialpedagog med god kunskap om autism ger ungefär samma resultat som observationer på en specialistklinik. Den sammanlagda informationen vi kan få från förskolan, genom observation och intervju med personal, och från föräldraintervjuer stämmer påfallande ofta överens med barnets slutliga diagnos, säger Gunilla Westman Andersson.

Avhandlingen Autism in preschoolers – Assessment, diagnostic and gender aspects försvaras vid en disputation den 29 november.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/33110