Fortsätt till huvudinnehåll

Riskfaktorer vid npf

Lika viktigt som att prata och uppmärksamma framgångsfaktorer vid npf är det att prata om de miljöfaktorer som är skadande för barn med npf. Idag tänkte jag därför ta upp de miljöfaktorer som kan skada barn med npf negativt i deras uppväxt.

* Samarbetet mellan skola - föräldrar är oerhört viktigt. När respekten och förståelsen från ena sidan eller från bägge sidorna inte fungerar då är det extremt svårt att få till en bra skolgång.

* När kunskapen inte finns, hos föräldrar och/eller personal.

* När föräldrarna själva har svårigheter som gör att hans/hennes/deras liv är extra svårt.

* När nätverket av släkt och vänner inte finns eller när nätverket som finns snarare är ifrågasättande och dömande än stödjande och hjälpande.

* När pressen och stressen fortgår under många år, så barnets identitet blir den att vara någon som inte orkar, klarar något eller "ställer till det" och är "hopplös" snarare än en person som är kapabel och har förmågor att vara stolt över.

* När samarbetet mellan familj och stödinsatser inte fungerar, så som hab, bup eller annan utredande enhet, LSS-handläggare, helgvistelse etc.

* När mamman och pappan inte är överens om hur barnet har det och hur man ska arbeta kring barnet.

* När skuld läggs på barnet, sten på börda, för barnet som redan känner sig misslyckad.


Fler riskfaktorer som ställer till det för barn med npf finns det, men jag stoppar här och låter er som läser min blogg fundera vidare och gärna komma med fler tips på framgångsfaktorer som ni och er familj upplevt eller riskfaktorer.

Kommentarer

Anonym sa…
Jag kan bara hålla med, allt det där riskerar att förvärra situationen, men hur kommer man tillrätta med det?
Ett sätt, tror jag, är att tidigt sätta in en "coach" i familjen, en case manager eller "kalla det vad du vill", men nån som får i uppdrag att följa och stötta familjen på ett ödmjukt sätt i alla kontakter som behöver tas.

Jämför t ex med när någon i familjen får Cancer. Då får man utmärkt stöd i form av en utsedd sköterska som stöttar hela familjen med allt som behöver göras och som kan ge perspektiv.

Jag tror en sån roll skulle kunna hjälpa många att undvika konfliker och att se sitt eget beteende på nytt sätt.

"Pappa till en hemmasittande Aspergerpojke"
Anonym sa…
Det är så otroligt svårt att vara förälder till dottern som upplever pressen och stressen - från skolan, samhället, sig själv, hela världen. Hon mår dåligt, vi hjälper så gott vi kan. Jag brukar undra vad och om det jag inte förstår, ser eller känner är en ohittad nyckel. När är det rätt att närma sig, med vad och hur? Jag vill ju verkligen inte att någon ska känna sig som den som inte orkar, klarar något eller är tillräckligt bra. Jag strävar vidare som en blind...

Populära inlägg i den här bloggen

Om exekutiva funktioner

Förmodligen har du hört talas om "de exekutiva funktionerna", men kanske har du inte helt "koll" på vad de innebär därför tänkte jag börja beskriva dem lite närmare idag.

"Med exekutiva funktioner (EF) avses förmågan att planera och organisera sitt beteende i förhållande till tid och rum i syfta att uppfylla mål och intentioner" - ur boken; Exekutiva svårigheter hos barn av Anne Vibeke Fleischer och John Merland.


Ett försök till att dela in de EF och och börja förklara dem tänkte jag, som sagt, göra idag. Imorgon börjar jag beta av listan på hur man kan hjälpa ett "npf-barn" som ofta har svårt/väldigt svårt med några/flera av punkterna. (Förutom EF har barn med npf i högre eller lägre grad svårt med motoriken, perceptionen, minnet, språk, inlärningsförmågan, sociala färdigheterna, samt emotionella svårigheter).

Inhibition (förmåga att kontrollera sina impulser).
Flexibilitet (klarar av förändringar, löser problem flexibelt).
Emotioner (klarar av …

"Bakbind inte lärarna"

På GP´s ledarsida skriver man idag att lärare måste få möjlighet att ta ut stökiga elever ur klassrummet. Att man, som man gör i England måste ha mer konsekvenser att ta till i skolans värld. Läs ledaren här. Kritiken mot Bo Hejlskov Elvén skiner lite lätt igenom i artikeln. Man tror helt enkelt inte helt på vad psykologen Hejlskov predikar runt om i landet för lärare och andra människor som arbetar med människor i beroende.

Jag kan förstå att man som journalist tänker att jag som lärare vill ha redskap för att stoppa jobbiga situationer när de uppkommer i mitt klassrum. Att jag behöver konsekvenser! Men konsekvensbemötande fungerar bara på elever som klarar av att tänka, inte bara i nutid och dåtid, men framförallt i framtid. Därför är konsekvenspedagogik värdelös. De elever som vi uppfinner konsekvenserna för - klarar inte av/har inte förmåga att förstå konsekvenserna.

Konsekvensbemötande är det enklaste sättet att bedriva pedagogik på. I sin sämsta form kan man också kalla det för …

Vad kan vi göra hemma?

Frågan kom från ett par förtvivlade föräldrar som jag träffade för ett tag sedan. Skolan fungerade inte för deras barn. Hen hamnade ofta i konflikter. Pedagogerna visste inte hur de skulle göra och hela skoldagen blev därför jobbig för barnet. När sedan föräldrarna kom för att hämta sitt barn fick de ofta höra om saker som barnet gjort. Detta i sin tur gjorde att föräldrarna skällde på barnet när de kom hem.  Barnet mådde naturligtvis inget vidare, precis som barn som har det tufft i skolan, alltid gör.  Vad kan vi göra hemma? Frågan var så klok och den är så viktig att ställa sig, både som förälder, men också som pedagog.  Du kan försöka, som förälder och som pedagog, att fokusera på vad du kan göra för att stärka barnet. Fundera på vad som är bäst för ditt barn/din elev, ställ din egen frustration och ilska vid sidan av, om du kan. Barnet blir inte stärkt av att hen hör dig klaga på barnets föräldrar eller pedagoger. Du kan lyssna på ditt barn/din elev, utan att döma ditt barn eller…