"Familjeklass" - jag vet inte riktigt jag...

 Jag sitter och förbereder utskick till kommande föreläsningar då jag stöter på den här texten från en skola i Falkenberg. Jag vet inte vad jag skall säga om själva upplägget. Det kanske är bra, vad vet jag, egentligen. Men när jag kommer till delen som jag förändrat till fetstil, så blir jag mycket tveksam till upplägget. Dessutom menar man att man inte behöver veta orsaken till att ett barn har problem. Jag anser att det är mycket viktigt att man känner till orsaken till ett problem eftersom man inte kan behandla problemet/hjälpa personen innan man vet vad som orsakar problemet. Tänk själv ett barn är med på fotbollsträning men efter ett tag orkar inte barnet springa. Vad gör man då lämpligen? Tar reda på problemet för hur kan man annars veta hur man skall hjälpa bäst (astma, lungsjukdom, hjärtsjukdom, fetma, trötthet, etc etc), tänker jag. Och skall rätt vara rätt så tycker nog jag att eleven också skall få sätta poäng på läraren och sina föräldrar... Vad tänker/tycker ni?

Här kommer texten som jag hämtat från en skola i Falkenbergs kommun:

Familjeklass – en kort presentation.

Bakgrund.

Marlborough Family Education Center i London började för 25 år sedan att arbeta med familjer i en skolkontext. De utvecklade en modell där man tar hjälp av föräldrarna för att förändra barnens beteeenden. Familjeklassen blir en plats för förändring där modeller skapas som kan bäras vidare. Att föräldrarna själva är delaktiga i förändringen är förutsättningen för att den skall bli varaktig. Helsingörs kommun arbetar sedan 2003 med Familjeklass. Modellen hämtades från Marlborough Family Education Sevice och Familjeklass finns nu på 10 av kommunens skolor.

Teorier.

Modellen bygger på systemteori. De teorier som särskilt nämns är Salvador Minuchins strukturella terapi, lösningsfokuserat förhållningssätt samt Milanogruppen.

Den lösningsfokuserade teorins tanke är att man inte behöver känna till ett problems orsak för att hitta en lösning. Personen äger själv lösningen och stora problem kräver inte stora lösningar. Man har focus på mål och på framtiden. Vad ska vara annorlunda? Viktiga principer är: Om det inte fungerar...gör det inte. Om det fungerar...gör mer av det.

Milano-gruppens modell har focus på relationer och kommunikationsmönster. De ser det som viktigt att komma bort från orsak - verkans  - tänkande och istället föra cirkulära resonemang (handlingseffekt). Det finns inga enkla samband utan allting hänger samman med allting. Att påverka någon del i ett skeende ger effekt på hela systemet.

Arbetssätt.

Familjeklass riktar sig till elever som inte utnyttjar sin potential och sina kompetenser. Målsättningen är att lära sig att bli en bättre skolelev. Rent praktiskt går arbetet till så att elevens klasslärare tillsammans med elev, förälder och familjeklasspedagog formulerar högst fyra mål för eleven. Dessa mål kommer sedan att poängbedömas på en skala från 1-4, där 1 och 2 är underkänt men 3 och 4 är godkänt. Målen skall vara skolrelaterade men inte rena kunskapsmål. De ska istället handla om elevens uppträdande och ansvarstagande. Genom att målen poängbedöms blir förändringarna mätbara.

När familjeklassperioden startar kommer föräldern till skolan och är med sitt barn två halvdagar i veckan. Detta pågår under 12veckor. Föräldern och eleven befinner sig då i en särskild lokal tillsammans med andra elever och föräldrar. Ett lämpligt antal elever är ca. 7-8 stycken. Det är föräldern som arbetar tillsammans med sitt barn utifrån det skolarbete som läraren har planerat och det är också föräldern som har ansvar för sitt barn i Familjeklassen. De båda familjeklasspedagogernas uppgift är att ge återkoppling på samspelet mellan föräldrar och barn. Fokus ska ligga på positiva inslag i samspelet. När föräldern är i skolan är det han/hon som ger poäng efter dess prestationer. Övrig skoltid följer eleven sitt ordinarie schema och blir då bedömd av skolans pedagoger.

Varje förmiddag i Familjeklassen avslutas med en utvärdering då alla deltagare sitter i en ring och alla elever får redovisa sina poäng på sitt arbete. Här ges tillfälle för föräldrarna att ge varandra återkoppling och även tips och råd angående hur man kan lösa olika situationer både i skolan och hemma.

Efter sex veckor i Familjeklassen hålls ett möte med klasslärare, familjeklasspedagoger, föräldrar och elev där elevens  prestationer presenteras med hjälp av ett diagram. Målsättningen är att minst 80% av målen ska vara poängsatta med 3 eller 4 efter det att de 12 veckorna är genomförda. Vid mitt-utvärderingen är det möjligt att göra förändringar i de uppsatta målen. Parallellt med Familjeklassen har föräldrarna egna träffar tillsammans med familjeklassens pedagoger, vid ett tillfälle i veckan. Föräldrarna ges då möjlighet att diskutera saker ur ett vuxenperspektiv, utan att barnen är närvarande.

Värdegrund.

Familjeklassens värdegrund är mycket tydligt: Det är föräldrar som ansvarar för sitt barns uppfostran och det är viktigt att de axlar sitt ledarskap. Familjeklassen skapar rum för samarbete, stärker föräldrarnas auktoritet och barns positioner som elever. Deltagande i Familjeklass är frivilligt och föräldrars val att inte deltaga bör visas respekt. Det ska råda öppenhet kring Familjeklassen, verksamheten bör vara väl känd på skolan och föräldrarna bjuds in till alla möten som rör eleven.