Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från juli, 2014

Vad ska jag göra, då?

I två veckor har jag, min man och två av våra fyra barn kuskat runt i Europa. Man lär sig mycket. Man upplever mycket. Vi har haft två fantastiska veckor, men en gång blev min son väldigt upprörd. Vi satt på en restaurang i en Tjeckisk stad. Två mammor och två barn satt vid ett bord och åt lunch bredvid oss.

- Såg ni, hon slog flickan, sa sonen plötsligt.

Jag och min man vände oss om och kunde konstatera att mamman förmodligen blivit arg och "bestraffat" sin dotter för att flickan råkat spilla ut sitt vattenglas. Att slå ett barn är barnmisshandel i Sverige och förbjudet. Ändå förkommer det oftare än vi förstår både utomlands och i Sverige.

Förmodligen hade mamman som smiskade sin dotters hand blivit väldigt förvånad om någon smiskade till henne den gång hon spiller vatten från ett vattenglas, men det tänkte hon nog inte på.

Min son blev upprörd, men jag kände inte att jag kunde bryta in. Jag kunde bara försöka förklara att man inte olika länder ser olika på barnuppfostran.

Om Ågrenska och livets olika skeenden

Det är tre år sedan jag skrev texten här nedan. Tre fantastiska år för ett av mina fyra barn. Min dotter med diagnostiska svårigheter som jag sällan skriver om här längre. Då hade hon ett år kvar i grundskolan, detta gissel som, trots att pedagogerna och övrig personal på skolorna hon gick på verkligen var fantastiska, knäckte hennes självkänsla och hämmade hennes utveckling! Nu, sedan hon gått på en skola (August Kobbs i Göteborg, för er som undrar) med tjejer som har liknande svårigheter, så har hon vuxit i kanonfart till en tjej som jag inte längre oroar mig för. Hennes självkänsla har stärkts, hennes tro på sig själv och på framtiden har exploderat och hennes mamma har nästan ingen oro längre. Sådan kraft är den läkande kraften då man får vara bra som man är, utan att dömas till ensamhet och utanförskap. Min stora tjej är just nu på det lägret som jag skriver om här nedan. Nu är hon en frontfigur som hjälper och stöttar nya, yngre, lite skörare tjejer och hon är en klippa!





"I…

Tim Howard har Tourettes!

Så kommer en sådan där nyhet som vi behöver, en positiv nyhet om en person som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Som har kämpat, som har svårigheter och som är en hjälte. Sådana behöver vi för att väga upp mot allt det som vi översköljs av som har med negativa saker att göra när det gäller npf.

Barn och ungdomar med svårigheter inom det neuropsykiatriska funktionsområdet behöver det framförallt, få vara lite stolta, kunna spegla sig lite i någon, se upp till någon som är fantastisk på något OCH som har svårigheter. Tim Howard heter senaste tillskottet i persongalleriet av människor som är idoler, hjältar, förebilder OCH har en svårighet. USAs fantastastiska målvaktshjälte som nästan lyckades fixa en kvartfinalsbiljett åt USA. Läs om honom här.

Kalla fakta om npf

Härligt mycket fokus på barn i behov på Facebook och i Almedalen. Därför rebloggar jag ett inlägg som ger kalla fakta hur det faktiskt är att leva med funktionsnedsättningar så som adhd/add/autism och till det kanske också dyslexi, dyskalyli, språkstörning, depression, två, fobier etc.

Relationer är viktiga för oss människor. Att ha en vän, att tillhöra en grupp, att vara accepterad. Allt det där hör till området relationer. Relationer är viktiga eftersom vi människor är ett "flockdjur". Vi är skapta för att leva i en flock och därmed ha många relationer.

Jag skrev en intervjubok som heter "Man dör inte, men man blir en ganska knäckt människa" för ett par år sedan. Hela boken handlar ganska mycket om relationer, eller ska vi säga, det svåra i att få, ha och behålla en relation för människor med npf-svårigheter (autism/aspergers/adhd/add).


Boken kom till efter att jag gjort en undersökning på 300 personer där hälften var föräldrar till barn med npf-diagnoser och de…

I botten handlar det om solidaritet

En förälder sa till mig;
- Mitt barn är alltid ensam och ingen frågar efter henne, skolan gör inte tillräckligt och ser inte att mitt barn mår dåligt. 
En annan förälder sa till mig; - Mitt barns klasskamrat är så slö och tar inga egna intiativ och så förväntar sig hens föräldrar att mitt barn ska ställa upp. Jag tycker inte att man kan kräva av barn att vara vän med alla i klassen. 
Gissa vilken av föräldrarna som har ett barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och gissa vilken av föräldrarna som inte har erfarenhet av att vara förälder till ett barn med npf?
Vi kan aldrig i de små detaljerna bli helt överens om vad man kan kräva av ett barn och vad man inte ska behöva vara med om som barn, men vi kan vara överens om att vi måste stärka barnen i att få vara den man är. Vi kan inte kräva av ett barn, men vi kan vägleda och stödja. Vi kan vara vuxna och ta ansvar vare sig vi är pedagoger, föräldrar eller andra vuxna. Vi kan nog också vara överens om att de starka barnen, de s…